Men varför jag?



Jag sitter och pluggar, men tänkte ta mig en välförtjänt paus.
Under denna välförtjänta paus ska jag skriva nått pinsamt/tråkigt/kul/äckligt, well, you choose.
(och om jag inte gör de så kommer Robbin att "tjöta höl i hövve" på mej tills det är gjort, so here we go.)

Först o främst..

Jag hatar att åka buss långa sträckor, (tysklandsresan, hello!) det är obekvämt och trångt. Jag får ont i min icke-existerande röv och i ryggen, för att inte tala om ont i nacken om man skulle råka somna till. 

I fredags så bar det av hem till Stockholm igen efter en kort vistelse i Dalsland.
Tyvärr fick vi ta bussen, (som om ni inte redan har fattat detta?) jag och Robbin.

Ungefär en kvart innan vi skulle byta buss i Karlstad så går jag på bussens toalett.
Ingen smart toalett om jag får säga det själv. De hade nämligen inte en vanlig knapp som andra busstoaletter brukar ha, utan en liten spak som skulle tryckas ned.
Det stod; "Håll nere spaken tills luckan öppnar sig"

Ok, jag gör som det står. Jag håller nere spaken, toan fylls med vatten, men luckan öppnas inte så vattnet åker ner. Jag håller nere spaken lite till. Nån gång kommer den väl öppna sig?
Nu börjar vattnet att bli lite högt, det närmar sig kanten. Äsch. Jag försöker lite till.
Nej. Luckan öppnar sig verkligen inte.

Jaha. Där står jag, med en toalett som nästan rinner över.
Vad gör man?

Well, jag gick tillbaks och satte mig en stund för att gå tillbaks en liten stund senare för att se hur det ser ut (av tidigare erfarenhet har det runnit ut efter en stund) Men denna gång så hade det inte runnit ner.. utan över. Det var blött på toalettgolvet. Kul.
Robbin skrattar gott, men jag får panik. Folk försökte ju gå på toa, men vände tvärt. Pinsamt.
Resten av resan som som tur var inte var allt för lång så satt jag där i hopp om att ingen mer skulle försöka gå. Jag gömde mig till och med.

Äntligen kommer vi fram till Karlstad. När vi reser oss upp för att gå av så ser vi att vattnet har runnit ut i bussgången! I BUSSGÅNGEN!!!

Skamsen är jag påväg mot busschauffören för att berätta.. men nån hann före.

-Ok.. spring!!

Vi går in på busstationen för att gömma oss lite, jag vill ju inte bli utpekad av dem som faktist förstod att de var jag som översvämmade bussgången.
Påväg till nästa buss som skulle gå hela vägen till Stockholm så möter vi folk med moppar och skurhinkar.
Robbin flinar. Jag slår honom.

Efter en halvtimme på denna buss så måste jag på toa.. igen.

Gissa om jag var glad över att se att de hade en knapp denna gång och ingen spak!


/ Kid -  tycker faktist att sånt här e pinsamt nuförtiden. We all change!



Kommentarer
Postat av: Axel

I en sån där situation är det enda som gäller: mörka, ljug, förneka, svimma. I den ordningen :D

2009-10-25 @ 15:11:28
Postat av: Mia

Jag svimmade faktist nästan. :) haha, nä, men jag mådde sjukt dåligt. :)

2009-10-25 @ 15:23:07
URL: http://kidney.blogg.se/
Postat av: Anne-Lie

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA....andas HAHAHAHAHAHA! :D:D

2009-10-26 @ 12:44:11
URL: http://liljanstankar.blogg.se/
Postat av: Mia

hähäh. :) anne-lie.. du ska få reda på hela sanningen nån dag. :)

2009-10-26 @ 13:32:51
URL: http://kidney.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0