Stockholm
Blåa linjen mot Hjulsta

Två kvinnor i 50 års åldern med stockholmsdialekt går på tåget, de pratar om barn.

Kvinna 1: Jag fattar inte varför alla tycker att de är så gulliga!
Kvinna 2: Nä, jag menar det, jag fick se Lottens barn häromdagen och hon frågade såklart om jag tyckte att ungen var gullig. Jag var ju tvungen att ljuga och säga ja. Jag kunde ju inte va ärlig och säga att ungen såg ut som en liten ful gubbe!
Kvinna 1: hahaha. Usch. varför vill alla alltid gulla så med dem? De är fulla i snor, bajs och spy!
Kvinna 2: De är ju annat med utvecklingsstörda dock..
Kvinna 1: Ja, sånna där mongo.. mongolismer.. mongoloider... va?
Kvinna 2: Ja, sånna kan jag gulla med för dem tycker jag ju synd om!

Lite senare ringer Kvinna 1 mobil.

Kvinna 1:

-Men tjeeeeeeeeeeena Hasse.

 -Ja, vi har vart på dop vi, GUD VÄLSIGNE DEEEEEEEEEJ!

HALLELULJA!! GUD I HÖJDEN! hahahaahha.

-Ja, jag hatar kyrkan och sånna dära löjliga tillställningar. ÄRA VARE GUD I HÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖJDEN! haahha
Fasen nu är jag kissinödig... haha. jaaa. jag e sketenödig oxå!

-Vem är det som pratar i bakgrunden? Hon är altid där när du ringer! Den svenska kvinnan ja?
Inte finnen.. neej.. men hon skriker  ju alltid på dej! jaha.. jaja.. okej.. men du Hasse.. jag ska gå av nu, måste skynda mej hem och skita. jaa.. jaaa..
De gör vi! Hejdå!


Detta är varför jag älskar stockholm och tunnelbanan!

-Kiddo

Kiddo är bortrest.


Well, de kommer nog inte märkas här ändå, Jag är ju så bra på att uppdatera! ;)



..and the rest of the day to yourself!

När de händer saker, roliga saker, sjuka saker, det är DÅ jag får lust att skriva här.
Som idag...

Jag är ute och går med hunden, på ena sidan vägen har vi skog och på andra sidan så ligger älven.
Helt plötsligt hör jag hovslag innifrån skogen. Jag rycker lite på axlarna och tänker att det säkert bara är en häst, huset närmast har ju faktist en sisådär 6 hästar.
Fel hade jag.. ut från skogen, ca 5 meter framför mig så hoppar det ut en älgko med sina två kalvar.
Jag stannar till.
De stannar till.
För en sekund så känns det som om att vi tittar på varandra och funderar;
Vem springer?

Jag börjar backa lite, älgarna står kvar.
Att störa en älgko med sina kalvar kan ibland sluta illa.
Men så plötsligt sätter de alla av i gallop och hoppar rätt ner i älven! 
Jag står där som ett frågetecken. Hunden har inte ens hunnit reagera.
Vad hände? Med ens blev det väldigt tyst.. Efter att de alla hoppade i så varken såg jag eller hörde dem igen.
Jag rycker åter igen på axlarna och börjar gå hemåt. Hunden, han viftar glatt på svansen ovetandes om att han för bara nån sekund sen hade kunnat bli älgmos.


möööööööööööööööööööö...

-Kid

Detta är nog den tråkigaste blogg jag vet.. och det är ju min egen. (duh)

Jag ska till Irland!
Hur kul e inte de då?
Vi fick idén i fredags och nu är det bokat och klart! 
Nu du Jonas! Nu gör vi Irland! =)